Vägen till ett rökfritt Sverige - Hur ser den ut?

Sverige är närmare än någonsin målet om ett rökfritt samhälle. Andelen dagligrökare har minskat kraftigt sedan 1980-talet, och i dag är vi ett av de länder i Europa med lägst andel cigarettrökare. Men när frågan ställs hur vi nått hit och hur vi tar oss hela vägen fram, blir bilden ganska komplex.

Mer än bara lagstiftning

Det råder ingen tvekan om att informationskampanjer, reklamförbud, rökfria miljöer och åldersgränser har spelat en viktig roll på resan hit. Regleringar har bidragit till att minska rökningens sociala acceptans och dessutom gjort det svårare att börja och dyrare att fortsätta med.

På Folkhälsomyndighetens hemsida skriver man att minskningen sammanfaller med de tobaksförebyggande åtgärder som införts över tid, så som 18-årsgränsen för tobaksprodukter som infördes 1997 och marknadsföringsförbudet som infördes 2005. Deras svar till hur ett rökfritt Sverige kan uppnås är därför att fortsätta införa regleringar för samtliga tobaks- och nikotinprodukter, inklusive vitt snus och e-cigg. De menar att det tobaksförebyggande arbetet nu behöver göra en övergång till nikotinförebyggande i stället. Samtidigt är det rimligt att ställa frågan: slutar människor verkligen använda nikotin helt och hållet, eller byter de konsumtionsform?

Att majoriteten av tidigare rökare helt avstår från nikotin kan vara en förenkling. För många handlar det snarare om att lämna den mest skadliga formen, den förbrända tobaken, och söka alternativ som kan vara mindre riskfyllda.

Skadereducering som drivkraft

Utvecklingen av e-cigaretter (vape) och vitt snus (tobaksfria nikotinpåsar) har skapat nya möjligheter för vuxna rökare att göra ett skifte. Skadereducering är ett etablerat folkhälsoperspektiv inom flera områden, och i stället för att kräva total avhållsamhet, kan man minska riskerna genom att erbjuda mindre skadliga alternativ.

Det är här debatten blir avgörande. Om målet är att minska cigarettrökning och tobaksrelaterade sjukdomar bör fokus ligga på att fasa ut cigaretterna och samtidigt utveckla de metoder som faktiskt hjälper människor att sluta röka, snarare än att försöka eliminera alla former av nikotin.

I den intressanta studien If there had been no snus in Sweden: the impact of snus on mortality attributable to smoking analyserar man hur Sveriges unika övergång från cigaretter till just snus, eller nikotinpåsar, har påverkat dödlighet kopplad till rökning. Genom att jämföra faktiska svenska data med hypotetiska scenarier där denna alternativa nikotinprodukt inte existerar, visar resultaten att rökrelaterad dödlighet hade varit betydligt högre utan den. Studien uppskattar att tusentals liv per år potentiellt har räddats eftersom många valt bort cigaretter till förmån för snus, som har lägre hälsorisker.

Vad säger våra konsumenter?

Vi på Vont har frågat våra egna konsumenter vad de använde innan de började med våra vapes. Resultatet efter undersökningen visade att:

• Cirka 44 procent av konsumenterna som medverkade tidigare rökte cigaretter.
• Endast 11 procent av konsumenterna som medverkade använder Vont utan att ha brukat någon nikotinprodukt tidigare.

Det innebär att en betydande andel av våra kunder är tidigare rökare som aktivt valt att byta från förbränd tobak till ett skadereducerande alternativ. I enkäten medverkade över 300 Vont-konsumenter.

En mer nyanserad väg framåt

För oss på Vont är det viktigt att kunna skilja mellan olika tobaks- och nikotinprodukters risknivåer. Ett rökfritt Sverige kan uppnås genom att ge konsumenter fler val än ett enkelt ultimatum: att antingen sluta konsumera nikotin helt, eller fortsätta röka traditionella cigaretter. För att lyckas behöver det finnas utrymme för alternativa, mindre skadliga produkter. Den möjligheten riskerar att försvinna om det s.k nikotinförebyggande arbetet fortgår.

Historiskt har Sverige redan visat att alternativa nikotinprodukter kan samexistera med mycket låg cigarettrökning. Ett rökfritt Sverige är inom räckhåll, frågan är vilken strategi som tar oss dit snabbast och mest effektivt.