Biverkningar av vape – vad säger forskningen?

Vape har på kort tid gått från att vara ett hyfsat okänt alternativ till traditionell rökning, till att bli en av de mest använda nikotinprodukterna bland både unga och vuxna. Samtidigt har forskningen de senaste åren tagit stora kliv framåt och målat upp en betydligt mer nyanserad bild. Inhalering av förångade vätskor i sig kan ge upphov till biverkningar som många användare inte känner till. Den här artikeln går igenom vad forskningen faktiskt visar om biverkningar av vaping, samt vilka faktorer som kan påverka riskerna.

Vanliga kortsiktiga biverkningar

De senaste åren har forskningen börjat visa en mer komplex och nyanserad bild av hur kroppen reagerar på inhalering av förångade e-vätskor. Nya studier pekar på att e-cigaretter kan exponera användare för kortvariga hälsorisker, så som irritation och försämrad försvarsmekanism i luftvägarna, även när produkterna inte innehåller nikotin.

Samtidigt är kunskapen om de långsiktiga effekterna av vaping fortfarande begränsad. Forskning har påvisat påverkan på luftvägarnas skyddssystem, oavsett om det är smakämnen eller basvätskor utan smak som inhaleras.

Vaping kan leda till kortsiktiga biverkningar som:

• Torrhet i mun och svalg
• Irritation i luftvägarna
• Hosta och ökad slembildning

När nikotin tillkommer breddas listan av möjliga biverkningar ytterligare. Intag av nikotin i människokroppen kan orsaka symptom som:

• Huvudvärk eller yrsel
• Darrningar och svettningar
• Ökad puls och hjärtklappning

Långsiktiga risker och biverkningar

Beroendeproblematik och abstinens

Långvarigt bruk av nikotinhaltiga e-cigaretter innebär alltid en risk för abstinenssymptom, om man exempelvis slutar vejpa eller hastigt minskar sitt intag. Abstinens vid nikotinberoende uppstår när hjärnan inte får den nikotindos som den är van vid, och kan leda till en kombination av fysiska och psykologiska förhållanden som gör det svårt att komma bort från sitt nikotinberoende. Abstinenssymtom vid nikotinberoende kan innefatta:

• Irritabilitet, frustration eller ilska
• Rastlöshet eller otålighet
• Sömnlöshet och sömnstörningar
• Huvudvärk
• Ökad aptit eller viktökning
• Ångest och oro

Nikotin stimulerar även hjärnans belöningssystem och frisätter dopamin. I ungdomen är hjärnan extra mottaglig för belöningar, vilket bidrar till en extra sårbarhet till att utveckla ett beroende för unga personer. Personer som brukar nikotin i ett tidigt skede i livet riskerar i större utsträckning att bli starkt beroende i jämförelse med personer som börja använda nikotin senare i livet.

Du kan läsa mer om hur tidigt bruk av nikotin kan påverka hjärnans utveckling i vår blogg Är Vape farligt för barn?

Påverkan på lungor och hjärta

Forskning kring hur e-cigaretter påverkar hälsan på lång sikt är fortfarande mycket begränsad, men man vet att nikotinet påverkar kroppen på många olika sätt. När du röker, vejpar eller snusar nikotinhaltiga produkter drar dina blodkärl ihop sig och hjärtat tvingas arbeta hårdare. Dessa effekter på hjärta och kärl kan i förlängningen bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget finns dock inga bekräftade fall av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av just e-cigarettanvändning.

Biverkningar av nikotinfri vape

Riskerna och effekterna från nikotinfria vapes i jämförelse med nikotinhaltiga vapes skiljer sig åt. Genom att plocka bort nikotinet minskar man effekterna på hjärta och kärl, och risken för beroende blir lägre i jämförelse.

Trots detta utgör nikotinfria vapes dock fortfarande potentiella risker för luftvägar och lungor, och kan fortfarande orsaka symptom som:

• Torrhet i mun och svalg
• Irritation i luftvägarna
• Hosta och ökad slembildning

Läs gärna mer kring nikotinfri vaping i vårt blogginlägg Nikotinfri vape – är det farligt?

Faktorer som påverkar riskerna

Hur stor risk vaping innebär varierar alltid från person till person. Riskerna är alltså inte lika för alla, och det är viktigt att ta hänsyn till kroppens egna förutsättningar.

Nedan följer tre centrala faktorer som forskning lyfter fram kan påverka risknivån:

1. Hur ofta man använder

Frekvensen av användning är en av de starkaste indikatorerna för risk. Ju oftare man vejpar, desto större blir den totala exponeringen för ämnen i e-juicen, oavsett om produkten innehåller nikotin eller inte.

Tillfällig användning innebär inte samma nivå av påfrestning på kroppen, men innebär fortfarande exponering för kemikalier som inte är avsedda att andas in.

2. Vilken typ av e-juice och enhet som används

Alla vapes är inte likadana, och valet av produkt spelar stor roll. Två faktorer är särskilt viktiga:

• E-juicens sammansättning: Smakämnen, sötningsmedel och olika typer av basvätskor (PG/VG) kan irritera luftvägarna i olika grad. Vissa smakämnen, exempelvis kanel och smöriga smaker, har i studier kopplats till ökad toxicitet vid upphettning.

• Enhetens temperatur och effekt: Mer kraftfulla apparater kan värma vätskan till högre temperaturer, vilket i sin tur kan bilda nedbrytningsprodukter och partiklar som inhaleras.

3. Personliga förutsättningar (ålder, hälsa)

Individens egen hälsa påverkar hur kroppen reagerar på vaping. Exempelvis har unga personer en hjärna som fortfarande utvecklas, vilket gör dem betydligt mer sårbara för nikotinberoende.

Personer med astma eller känsliga luftvägar kan få kraftigare irritation och sämre lungfunktion vid exponering.

Slutsats

Forskning visar att biverkningar av vape förekommer både på kort och lång sikt. Torrhet, hosta och irritation kan uppstå även utan nikotin inblandat, och risknivån påverkas av hur ofta du vejpar, vilken typ av vape du använder och din egen hälsa. Kort sagt: vaping är aldrig helt ofarligt, därför är det viktigt att känna till vanliga biverkningar innan du använder produkten.

Referenser:

1. Public Health England. 2015. E-cigarettes: an evidence update. https://www.gov.uk/government/publications/e-cigarettes-an-evidence-update
2. PubMed. 2024. The combination of propylene glycol and vegetable glycerin e-cigarette aerosols induces airway inflammation and mucus hyperconcentration. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38253598/
3. THL - Institutet för hälsa och välfärd. 2023. Nikotin. https://thl.fi/sv/teman/alkohol-tobak-och-beroenden/tobak/tobaksprodukter-och-e-cigaretter/nikotin
4. Hjärnfonden. 2020. Tonårshjärnan - mer känsla än förnuft? https://www.hjarnfonden.se/2020/01/tonarshjarnan-mer-kansla-an-fornuft/
5. Folkhälsomyndigheten. 2024. Nikotinprodukter och hälsorisker.https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/andts-anvandning-och-ohalsa/skador-till-foljd-av-andts/tobaks-och-nikotinprodukters-skadeverkningar/nikotinprodukter-och-halsorisker/
6. Nature.com. 2019. Transcriptomic response of primary human airway epithelial cells to flavoring chemicals in electronic cigarettes. https://www.nature.com/articles/s41598-018-37913-9